Projekt RESURSFISK
Projekt Resursfisk
Idag är 70 procent av all sjömat som konsumeras i Sverige importerad, ofta från andra sidan jorden. Samtidigt finns det mängder av resurser av god, näringsrik och hållbar fisk i våra hav, sjöar och vattendrag som inte används till livsmedel utan släpps tillbaka eller degraderas till djurfoder. Med modern teknik kan denna fina fisk tas tillvara och omvandlas till fantastiska maträtter som är hållbara både för miljö och människor.
Bakgrund
Här i vårt närområde (i Mälaren) har vi ett MSC-certifierat gösfiske där det även fångas stora mängder braxen, en art som idag inte tas tillvara på utan släpps tillbaka i sjön. Mot den bakgrunden startade Länsstyrelsen Stockholm och Axfoundation projektet Resursfisk. I projektgruppen ingick även Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund, Stockholms Fiskauktion, Södertälje kommun, Eldrimner, Chipsters och Fiskhallen Sorunda.
Projektets mål var att hitta sätt att ta tillvara på denna underutnyttjade art och samtidigt bidra till ett mer hållbart fiske.
Hållbara bestånd
I det kommersiella insjöfisket väljer fiskare ut de arter som har ett högt värde på marknaden, så som gös och gädda. Fångsten av andra arter släpps tillbaka, exempelvis braxen, en fisk som finns i stora mängder i våra sjöar och är tålig för fiske. Genom att etablera en marknad även för dessa arter skapas förutsättningar för en bättre balans i ekosystemet och därmed ett mer långsiktigt hållbart yrkesfiske.
Klimatsmart fisk
Projektet fokuserar på att tillvarata bifångster* i det redan MSC-certifierade gösfisket. Därmed ökar varken tidsåtgången på sjön, eller transporterna, vilket gör att miljöpåverkan minskar. Forskning visar även att fisket efter den här typen av arter har ett betydligt lägre CO2-avtryck än de flesta andra hav- och landbaserade proteinkällorna.
Hälsosam mat
Livsmedelsverket rekommenderar att vi ska äta fisk 2–3 gånger i veckan, då har man lättare att få i sig många av de näringsämnen som man behöver för att må bra. I fisk finns till exempel D-vitamin, jod och selen, som många får i sig för lite av. Fisk och skaldjur bidrar också till att minska risken för flera olika folksjukdomar.
Närfångad fisk
Om vi äter mer fisk som är fångad av lokala yrkesfiskare bidrar vi till en levande landsbygd. Det skapar också förutsättningar ökad kunskap om var maten kommer ifrån.
* Fisk som fångas oavsiktligt. I Mälaren är gös målarten och braxen den huvudsakliga bifångsten. Bifångsten släpps tillbaka i sjön.
Läs mer om Projekt Resursfisk på Länsstyrelsen Stockholms och Axfoundations webbsidor.
Målet med Stockholms läns livsmedelsstrategi är ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem där ett ökat utbud och en ökad konsumtion av regionala råvaror och förädlade produkter ingår. När det kommer till fisk är både efterfrågan och konsumtionen i länet mycket högre än tillgången. Samtidigt finns underutnyttjade resurser i våra sjöar i form av fisk som idag inte säljs som livsmedel. Projektet Resursfisk undersöker hur underutnyttjade fiskarter kan bli god och nyttig mat på många människors tallrikar.
Klicka här för att läsa mer om projektet på länsstyrelsen.se
Projekt siktar på att göra ratad klimatsmart fisk populär
DN 2020-10-08
Medan vissa populära skaldjur har lika stor klimatpåverkan som nötkött, kastas andra mer klimatsmarta fiskar tillbaks om de fångas. Men nu pågår projekt för att göra ratade fiskarna attraktiva.
Sverige har gott om olika arter av sjömat. Men av ett sjuttiotal arter som konsumeras står de tio som äts mest för 80 procent av konsumtionen. Och det mesta som äts, 70 procent, är importerat.
Hur står det till med miljögifter i Braxen?
IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm sammanställt tillgängliga data över halter av föroreningar (kvicksilver, PFOS, dioxiner och PCB) i braxen (Abramis brama) från några svenska vattenområden. Bakgrunden till uppdraget är att braxen är en livsmedelsresurs som skulle kunna nyttjas mer.
Sammanfattningsvis visar sammanställningen av resultat från undersökningar i braxen från olika svenska vattenområden, att halterna av miljögifter generellt är låga både i absoluta tal och vid jämförelse med andra fiskarter.
Tillbaka till informationssidan om Braxenfärs >>
Bilderna på denna sida ägs av Axfoundation.